Hundra års offentliga diskussioner om fostran och omsorg i skolan handlar om synen på skolans ansvar, bland annat om hur det påverkar kriminalitet. Det visar en ny avhandling från Arbetslivsinstitutet.
Idéerna kring vad skolans ansvar innebär har skiftat under hundra år, visar doktoranden Joakim Landahl i sin avhandling Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i historisk belysning som nyligen lades fram vid Stockholms universitet.
Hur idéerna har ändrat karaktär märks till exempel i synen på skolans ansvar när det gäller brott som de Sydowska morden, finansmannen Ivar Kruegers svindleri och mordet på Anna Lindh.
– I samtliga fall kom skolans roll att kommenteras, trots att brotten handlade om vuxna människor. Efter de Sydowska morden 1932 diskuterade man huruvida Fredrik von Sydow, som tillhörde en högt uppsatt familj, hade särbehandlats i skolan. Rättvisa straff i skolan var en viktig grundtanke, konstaterar Joakim Landahl.
– Efter Kreugerkraschen 1932 lyfte man fram att Ivar Kreuger själv hade fuskat i skolan. När det gäller mordet på Anna Lindh 2003, kommenterades Mijailo Mijailovics skolgång mer sparsamt, men utifrån ett mycket tidstypiskt perspektiv: om han blivit mobbad i skolan eller inte.
Dessa brott är extrema. Men i diskussionerna efter händelserna kan man se mönster av idéer om skolans fostran, som var vanliga i respektive tidsperiod. Genom att studera hur dessa attityder förändras i den offentliga debatten går det också att se hur läraryrket har förändrats. Att skolan och läraryrket har förändrats under 1900-talet kan tyckas uppenbart, men på vilka sätt detta har skett är ofta otydligt, säger Joakim Landahl.
Pressmeddelande från Arbetslivsinstitutet 2006-11-30