År 2003 var det fler läkare med utländsk utbildning än med svensk som fick legitimation i Sverige. Vägen till svensk legitimation är krävande för många, som i bland uppfattar processen som diskriminerande. Det visar en utvärdering gjord av Arbetslivsinstitutet i Malmö.
Arbetsgivarnas ökade direktrekrytering av personal från länder inom EU och EES har satt fokus på de kompletteringskrav som ställs på människor som kommer utanför detta område. Krav som av många beskrivs som diskriminerande. Arbetslivsinstitutet har utvärderat ett projekt av Arbetsförmedlingen och Region Skåne, som haft syftet att korta ned och effektivisera vägen till legitimation för denna grupp.
Utvärderingen visar att de legitimationssökande snabbare kommit tillbaka i sitt yrke tack vare projektet. Vikten av att Arbetsförmedlingen anpassat sina åtgärder till både arbetsgivare och arbetssökande med speciell kompetens framhålls. Arbetsgivarna har hittills uppfattat gruppen av legitimationssökande med utländsk utbildning som betydligt mindre än den är. Det har varit ett hinder för att förstå hur man behöver arbeta med gruppen som är utbildad utanför EU och EES.
Personer med utländsk akademisk utbildning missgynnas på svensk arbetsmarknad, dock gäller det i mindre omfattning personer med medicinsk utbildning. Utvärderingen visar likväl att väntan på olika besked, kursstarter och prov gör vägen till legitimation onödigt krävande och svår. Brist på överblick och känsla av sammanhang skapar en osäkerhet om det egna handlingsutrymmet. Deltagarna beskriver också hur de möts av diskriminerande attityder och handlingar.
– Enskilt största hindret på vägen till svensk legitimation är språkutbildningen. Flera saknar möjligheter att studera svenska på ett lämpligt sätt. När man måste vänta på olika språk- och kompetensprov försvinner aktuell kunskap hos den som söker legitimation, säger Helena Stavreski, Arbetslivsinstitutet.
Pressmeddelande från Arbetslivsinstitutet 2005-10-03