Amanuens till programmet Unga forskare, Sápmi i konsten

Befattningen är en visstidsanställning på tre månader med fast lön. Tillträde under hösten 2023, dock senast 2023-12-01.

Nationalmuseum är en statlig myndighet och Sveriges konst- och designmuseum med ca 150 anställda. Museets samlingar består av äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design från antiken till idag. Nationalmuseum ansvarar även för porträttkonsten fram till våra dagar genom Statens porträttsamling. Samlingarna visas på Blasieholmen, Stockholm och på ytterligare ett 20-tal platser, bl.a. Läckö slott, Jamtli samt Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum bedriver omfattande utställnings-, program-, forsknings- och publikationsverksamhet samt utlåningsverksamhet. Nationalmuseum är ett museum för alla med en verksamhet som har stor synlighet i samhället och som angår många människor.

Nationalmuseum söker en amanuens till ett forskningsprojekt i projekt om tidiga skildringar av Lappland, Norrland och Sápmi i konsten. Anställningen är placerad vid Forskningsavdelningen.

Unga forskare

Nationalmuseum vill stödja unga konstvetare i början av karriären och satsar därför på ett program med korta anställningar där uppgiften är att genomföra ett mindre forskningsprojekt knutet till samlingarna och museets uppdrag. Syftet är att initiera forskning på ett fält där museet har identifierat behov av ny kunskap samt att ge den som anställs möjlighet att meritera sig vetenskapligt. Denna anställning är finansierad av fonden xx. Lönen är 30 000 kr i månaden.

För detta projekt finns också en referensgrupp utanför museet som är med och granskar ansökningarnas ämnesförslag samt finns tillgängliga för forskaren att dryfta frågor med under anställningsperioden.

Din uppgift

För denna anställning är ämnet tidiga skildringar av Lappland, Norrland och Sápmi i konsten.

Under anställningen ska du genomföra en mindre forskningsuppgift och presentera resultatet i en artikel som kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Du kommer att få introduktion och handledning av museets specialister. Det är viktigt att arbetet med ett manus till artikeln avslutas inom anställningsperioden.

Din profil

• Du har masterexamen i konstvetenskap
• Du har skrivvana och god språkkänsla.
• Du har goda kunskaper i engelska samt gärna i finska, meänkieli eller något av de samiska språken (nordsamiska, sydsamiska, umesamiska eller lulesamiska).
• Du har god samarbetsförmåga och god administrativ förmåga.
• Det har arbetat med frågeställningar eller samlingar som har anknytning Sàpmi, Lappland eller Norrland.
• Det är meriterande om du redan har kunskap om Nationalmuseums samlingars historia och förstår den historiegrafiska kontexten kring 1800-talets bildkonst.

Om ämnet

Frågan hur Lappland, norra Norrland och Sápmi skildrats i den äldre konsthistorien har fått förnyad aktualitet i samband med den delvis laddade diskussionen om hur norra Sverige och Skandinavien delas in geografiskt, politiskt och kulturellt. Att skriva en “Lapplands konsthistoria” är i ett samtida perspektiv både anakronistiskt och problematiskt. Forskning om bildframställningar av Sápmi befinner sig i ett spänningsfält med snabbt skiftande lägen. Utöver den mer generella kritiken av historiska föreställningar om Sápmi som vuxit ur bland annat postkolonial teori har även frågor om gruvdrift, rennäring, klimatkrisen och andra dagsaktuella ämnen blivit allt mer synliga, bland annat i samtidskonsten. Historieskrivning, berättartraditioner och föreställningar om det nordliga diskuteras i flera akademiska discipliner - konstvetenskap är inget undantag.

I Nationalmuseums samlingar finns många verk som på olika sätt speglar hur norra Norrland, Lappland, Tornedalen och Sápmi skildrats i bild. Inte minst materialet från tiden före 1800-talets slut, då bildtraditionerna börjar domineras av både turismen och industrialisering, finns ett intressant material som kan bilda utgångspunkt för forskning. Av Anders Fredrik Skjöldebrand (1757–1834) finns ett antal akvarellerade landskapsvyer från hans resa genom Lappland till Nordkap på 1790-talet, en omfattande men förhållandevis lite uppmärksammad bilddokumentation. Ett senare exempel är Johan Fredrik Höckert (1826–1866) som på ett liknande sätt fångade motiv från olika delar av norra Norrland. Till listan kan även läggas namn som Per Daniel Holm, Carl Anton Pettersson och Karl XV som även de gjorde skildringar av landskapet. Illustrerade reseskildringar, litografiska landskapsvyer och vetenskapliga bilder av olika slag kan också nämnas.

I ansökan ska du kortfattat formulera ett forskningsämne som behandlar skildringen av Lappland, norra Norrland och Sápmi i den visuella kulturen ca 1750–1900 och som har beröringspunkter med Nationalmuseums samlingar. Tänk på att ämnet ska vara begränsat så att det är möjligt att utföra forskningen och skriva en artikel inom anställningen på 3 månader.

Vid bedömningen lägger vi stor vikt vid de personliga egenskaperna och ditt eller dina förslag till frågeställning eller ämneformulering.

Ansök med ett personligt brev där du anger ett eller flera ämnesförslag och meritförteckning. Bifoga din masteruppsats eller en länk till digital plattform där den kan laddas ned.

VIDARE INFORMATION

om befattningen lämnas av Eva-Lena Bergström, avdelningschef för Forskning tel 08-519 543 74. Fackliga företrädare är Audrey Lebioda, SACO; tfn 08 – 519 543 78, Joakim Werning, ST, tfn 08 – 519 544 73 och Bo Gustavsson, SEKO, tfn 0703-78 44 42.