Doktorand i psykologi

Doktorandplatser i psykologi vid Institutionen för psykologi.

Kvalifikationer:
För platserna är kravet psykolog med minst motsvarande steg 1 kompetens i kognitiv beteendeterapi. Ska ha möjlighet till datainsamling inom Landstinget Dalarna (överviktsenheten Skönvikt) vilket förutsätter en tjänst inom enheten.

Allmänna och särskilda behörighetskrav finns angivna i institutionens allmänna studieplan för forskarutbildningen se: http://www.psyk.uu.se/utbildning/forskutb.html

Ansökan skall innehålla:
1. Uppsala universitets antagningsblankett se: http://www.uppdok.uadm.uu.se/blanketter/BLfoant.pdf
2. Styrkt meritförteckning som styrker att du har grundläggande och särskild behörighet.
3. Registerutdrag över avklarade relevanta kurser.
4 Åberopat examensarbete, dvs. C- eller D-uppsats i psykologi (15 högskolepoäng) eller psykologexamensuppsats (30 högskolepoäng) eller motsvarande.
5. Forskningsplan (se nedan).

Forskningsplan: Du skall således inkomma med en forskningsplan som är en nödvändig grund för urvalet till den slutgiltiga antagningen. Din plan får vara högst fem A4-sidor, enkelt radavstånd, enkelspaltig, exklusive referenslista och skall innehålla planering av en forskningsuppgift du skulle vilja genomföra. Planen kan avse hela eller delar av det avhandlingsarbete du vill arbeta med. Det du skriver i din plan innebär dock inte någon definitiv bindning i förhållande till det framtida avhandlingsarbetet.

I planen bör du ge en tillräcklig bakgrund för den problemställning du väljer att formulera. Denna måste alltså förankras i existerande teoretiska och/eller empiriska kunskaper och dess praktiska eller ämnesteoretiska betydelse bör antydas. Om så är möjligt, bör hypoteser om tänkbara utfall specificeras. Eftersom forskning står och faller med hur problemen förankras i teori och empiri är detta ett centralt moment i planen.

Utifrån det valda problemet med eventuella hypoteser skall en undersökningsmetod, som tillåter besvarande av de uppställda frågorna, beskrivas. I den mån frågorna skall undersökas empiriskt bör beskrivningen innehålla avgränsning av den aktuella populationen ur vilken deltagare ska väljas, samt specifikation av hur det undersökta stickprovet definieras. Vidare bör de studerade begreppen operationaliseras så att mätningen av oberoende och beroende variabler (alternativt prediktorer och utfallsvariabler) klargörs. En viktig del av metodiken gäller en genomgång av hur man planerar att möta olika hot mot validiteten av de slutsatser man hoppas kunna dra av undersökningsresultatet. Givet att planen gäller ett tänkt och därmed idealt fall, behöver man i sina metodiska överväganden inte låta sig hämmas av de resursbegränsningar som oftast gäller vid verklig forskning. Planen får dock inte tappa kontakten med verkligheten, utan skall med tillräckliga resurser vara möjlig att genomföra i praktiken.

Om problemställningen skall angripas främst genom teoretisk analys måste denna så långt som möjligt beskrivas. Centrala teoretiska distinktioner måste presenteras, viktiga begrepp definieras, alternativa infallsvinklar penetreras, samt analysmodeller specificeras. I allmänhet anser vi att en teoretisk projektplan måste ligga närmare den tänkta slutprodukten än en empirisk projektplan för att kunna ges rättvisa vid bedömningen. Vi tror därför att det på många sätt är mer krävande att skriva en teoretisk än en empirisk projektplan.

Urval, antagning och finansiering se universitetets hemsida www.uu.se under rubriken Lediga anställningar.