Doktorander i allmän rättslära

Karlstads universitet präglas av aktiv samverkan med det omgivande samhället i kombination med akademisk excellens. Karlstads universitet har cirka 16 000 studerande och drygt 1 200 anställda.

Ett demokratiskt synsätt, jämställdhet och mångfald är grunden för vår verksamhet. Vi strävar efter en mångfald av bakgrunder och kompetenser som berikar verksamheten.



Forskarutbildning vid Karlstads universitet bedrivs i 26 ämnen – juridik är ett av dem.

Vid Avdelningen för Juridik arbetar i dagsläget ca 15 personer, varav två professorer (i finansrätt respektive allmän rättslära).

Bakgrund

Höstterminen 2010 lanserade Avdelningen för Juridik vid Karlstads universitet ett Rättsvetenskapligt program med inriktning mot affärsjuridik och offentlig rätt. Karlstads universitet har ambitionen att ge ett fullständigt juristprogram (270 hp) med start ht 2016. Programmet kommer att erbjuda grundläggande juridisk utbildning med fördjupad ämnesprofilering inom finans-/marknadsrätt, straff-/processrätt samt humanjuridik och ge allmän behörighet för tingstjänstgöring.

Handelshögskolan vid Karlstads universitet satsar samtidigt med programutvecklingen på en utveckling av den juridiska forskningen och inrättade i december 2014 en forskarutbildning i juridik med åtta olika inriktningar: allmän rättslära, civilrätt, finansrätt, internationell rätt, miljörätt, offentlig rätt, processrätt och straffrätt. Avdelningen för Juridik siktar på rekryteringar inom flera centrala rättsområden och deldiscipliner.

Beskrivning

Avdelningen för Juridik utlyser två doktorandtjänster inom allmän rättslära. Ämnesområdet allmän rättslära innefattar de gängse områdena rättsfilosofi och rättsteori, men också därtill angränsade kunskapsområden som till exempel berör rättvisa, rättigheter, rättssystematik, genus, rättens funktioner samt olika metodologiska frågor rörande juridisk och rättsvetenskaplig metod. Allmän rättslära innefattar moraliska, logiska och kunskapsteoretiska analyser av teorier och begrepp som är gemensamma för de olika rättsvetenskapliga disciplinerna, som till exempel ägande, person och rättsstat. Frågor om rättens natur är centrala inom den allmänna rättsläran: Vad är rätten för något? Bör rätten analyseras i termer av normer eller mänskligt beteende? Vilket är förhållandet mellan rätt, tvång och moral och mellan rätten och staten? Finns det en moralisk skyldighet att lyda lagen? Andra områden handlar om juridisk argumentation och rättsvetenskaplig metodlära. Ämnet inrymmer också andra perspektiv på de rättsliga och rättsvetenskapliga frågeställningarna hämtade från humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, till exempel rättssociologi, rättsekonomi, kriminologi, rättspsykologi och genusteori. Ständigt aktuella är frågor om politik och rätt och relationen mellan rättsregler och andra normer, t.ex. moralregler och religiösa regelsystem.

Forskningsansökan avseende doktorandtjänst inom allmän rättslära bör inrymmas inom ämnesbeskrivningen, men får gärna vara tvär- eller mångvetenskapligt inriktad och ge utrymme för gränsöverskridande forskning i kombination med andra juridiska ämnesdiscipliner såsom straffrätt, familjerätt, genusteori eller arbetsrätt och så vidare. Det är önskvärt att den tänkta forskningen har ett syfte att teoretiskt fördjupa och problematisera centrala frågeställningar i ett av den sökande närmare definierat rättsområde. Doktorsexamen avser juris doktor i allmän rättslära.

I arbetsuppgifterna ingår, förutom forskning i ämnet och författandet av en akademisk avhandling, också undervisning i ämnet rättslära och relaterade ämnen samt andra ämnesområden på grundnivå som faller inom ramen för den forskarstuderandes kompetens. Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen utbildning men i tjänsten kan det ingå institutionstjänstgöring såsom undervisning och administrativt arbete upp till 20 % av heltidstjänstgöring. Anställningen förlängs i sådant fall med motsvarande tid. Doktorandanställningen tillsätts som heltidstjänst.

Antagen doktorand i allmän rättslära kommer att tilldelas huvudhandledare vid Avdelningen för Juridik medan den biträdande handledare kan vara stationerad på annat lärosäte, beroende på behovet av särskild ämneskompetens och liknande.

Behörighet och bedömningsgrunder

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har

1. avlagt en examen på avancerad nivå,

2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller

3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Särskild behörighet

Särskild behörighet för att bli antagen till utbildning på forskarnivå i ämnet har den som i sin högskoleutbildning har antingen juristexamen, juris kandidatexamen eller examen från juristlinjen, eller magisterexamen inklusive självständigt arbete på avancerad nivå i rättsvetenskap. Särskild behörighet har även den som inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper.

Antagning

Antagning sker efter individuell prövning och grundas på en bedömning av den sökandes förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Vid bedömning av ansökningen kommer projektskissen och projektets genomförbarhet att tillmätas stor betydelse. Examensarbete, övriga självständiga arbeten samt publikationer utgör också viktiga underlag för bedömningen.

Ansökan

Ansökan sker elektroniskt och ska bestå av:

- Skriftlig projektskiss på maximalt åtta sidor exkl. referenser. I projektskissen skall beaktas om sökanden visar förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området, om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning, om beskrivna metoder är adekvata samt om projektet bedöms realistiskt med avseende på genomförbarhet inom ramen för utbildning på forskarnivå (fyra år heltidsstudier). Projektskissen skall ange vilka frågeställningar, teorier, metoder och material som kan bli aktuella. Följande rubriker skall finnas med:

1. Syfte och bakgrund inkl. forskningsöversikt 2. Forskningsproblem/forskningsfrågor 3. Metod 4. Genomförande 5. Förväntade resultat 6. Projektets innovation och vikt 7. Referenslista

- Examensarbeten eller motsvarande D- och E-uppsatser

- Eventuellt andra vetenskapliga texter som visar den sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå

- Meritförteckning