Forskarstudent (2 år) i biologi

Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi i Umeå 1 forskarstudent (2 år) i forskarutbildningsämnet: Biologi Är konsekvenserna av skogsgödsling på skogens biodiversitet och produktivitet underskattade? Målsättningen med projektet är att undersöka om konsekvenserna av skogsgödsling på skogsekosystems biodiversitet och produktivitet hitintills varit underskattade. I Sverige har effekter av skogsgödsling på skogsekosystem utretts vid flera tillfällen. Den senaste utredningen gjordes av SkogForsk (Kväve 2002 - en konsekvensbeskrivning av skogsgödsling i Sverige) och slog fast att skogsgödsling som sker enligt gällande praxis (150 kg kväve per hektar vid upp till tre tillfällen under en skogsgeneration) visserligen kan orsaka förändringar av skogsmarksvegetationens artsammansättning, men att förändringarna är övergående. Således återgår vegetationen inom c. 10 år till samma status som före gödslingen. Samma tidshorisont föreslogs gälla för den ökade skogstillväxten. Underlaget till utredningens slutsatser bestod av en rad studier utförda i kvävegödslingsförsök spridda över landet. Iögonfallande var att nästan samtliga studier genomförts inom samma skogsgeneration, och att vissa av studierna genomförts i områden i södra Sverige med höga nivåer av kvävenedfall. Problemet med att studera ekosystem effekter av skogsgödsling i södra Sverige är att effekterna lätt maskeras av kvävenedfallet. En anledning till att ifrågasätta studier av skogsgödslingseffekter på markvegetationen som genomförts inom samma skogsgeneration som själva gödslingen är att effekterna av gödslingen kan dämpas av den allt snålare ljustillgången när skogen sluter sig. Vi genomförde nyligen en studie i landets centrala delar (Bispgården) som motsäger slutsatserna i "Kväve 2002". Denna studie visade på tydliga skillnader i markvegetationens artsammansättning mellan skogsbestånd som gödslats för mer än 20 år sedan, och därefter avverkats och planterats för c. 10 år sedan, och likvärdiga bestånd som inte gödslats. Skillnaderna bestod i att gräs och kvävegynnade örter/mossor var mer vanliga i de tidigare gödslade bestånden, medan utbredningen av bland annat blåbärsris var nästan halverad. Resultatet indikerade att gödslingen eventuellt orsakat ett permanent skift i beståndens ståndortsindex, vilket föranleder oss att tro att även trädtillväxten kan vara förhöjd i de tidigare gödslade bestånden. Det föreliggande projektet har som syfte att; (1) bekräfta att resultatet från studien i Bispgården, med avseende på markvegetationens respons, gäller generellt för gödslade skogar i norra Sverige, (2) fastställa huruvida trädtillväxten i ungskogsfasen är förhöjd i bestånd som gödslats under den föregående skogsgenerationen, samt (3) undersöka de markprocesser som reglerar växternas kvävetillgång för att identifiera kausala samband mellan observerade biodiversitets och produktions förändringar och markprocessernas långsiktiga respons på skogsgödsling. Skogsgödsling är en kostnadseffektiv och enkel skötselåtgärd för ökad skogsproduktion. I den nationella strategiska forskningsagendan för den svenska skogssektorn (http://www.nra-sweden.se/upload/NRA/NRA_kortversion_publ.pdf), slås fast att en långsiktig målsättning med svenskt skogsbruk är att öka skogsproduktionen med 50 %. Skogsgödsling kommer att vara en av de viktigaste åtgärderna för att uppnå detta mål. SLU är en arbetsplats där mångfald och jämn könsfördelning eftersträvas. ANSÖKNINGSBLANKETT: http://www.slu.se/UserFiles/File/ansokningsblankett2.doc Fullständig annons: http://www.slu.se/phdadvert