Personlig assistent 1007

Omnia Personlig Assistans AB är ett assistansföretag som bedriver personlig assistans åt funktionshindrade runt om i Sverige. Vi fokuserar på individanpassade, kvalitativa insatser för våra brukare och bra arbetsvillkor för våra anställda assistenter.

Nu söker vi personliga assistenter till en brukare med ett omfattande hjälpbehov i Liljeholmen, södra Stockholm. Tjänsten är arbete på dagar, kvällar och sovande jour, vardag som helg. Du som söker skall gärna ha dokumenterad erfarenhet från vård och omsorgsyrket. Då brukaren har svårigheter att tala kommer en hel del tekniska hjälpmedel att användas (bl.a. dator och Ipad), vilket innebär att datorvana är ett plus. Daglig matlagning ingår i arbetsuppgifterna så kunskap inom det området är ett måste. Brukaren ser gärna manliga sökande.

Att arbeta som personlig assistent är ett krävande och ansvarsfullt arbete, du behöver vara utrustad med ett stort hjärta, fingertoppskänsla, tålamod och humor. Stor empatisk förmåga är ett måste för att kunna sätta sig in i sin brukares livssituation och förstå sådant som brukaren inte själv kan förmedla verbalt.

Förståelse är också viktigt då det ibland kan vara en svår balansgång att ha sin arbetsplats i någons hem och ansvara för dennes välmående och tillvaro utan att ta för stor plats och bli för styrande.

Att arbeta som personlig assistent kan vissa dagar upplevas som mycket stressigt medan andra dagar kan förflyta utan några särskilda aktiviteter på schemat. Flexibilitet och anpassningsförmåga är därför viktiga egenskaper.

Här beskriver brukaren sig själv och sin livssituation med egna ord:
Jag är gift med Gunni. Vi har ett torp på Vikbolandet som är vårt eget lilla paradis. Fyra vuxna barn har jag som har stöttat, hjälpt och tröstat mig när jag nu har drabbats av ALS.

Jag är journalist och tv-producent. Intresserad av kulturhistoria, vetenskap och tycker om att komma till nya platser. Jag kan nog sägas vara allmänbildad och brukar komma ihåg det mesta som jag en gång har lärt mig. Datoriserad har jag varit sedan 1986 och mobiltelefon skaffade jag också då. Det var alltså före både internet och sms... Musik är viktigt, men nu kan jag varken spela gitarr eller sjunga i kör som tidigare fyllt en stor del av mitt liv.

I början av 2013 kom de första symtomen på min neuromuskulära sjukdom. Mina stämband blev osäkra och andningen försvagad. Sedan har fler och fler symtom visat sig.

Nu har jag väldigt svårt att prata, fingrarna fungerar inte, jag kan knappt gå med rollator. Eftersom svalget är förlamat har jag problem att äta och dricka. På natten har jag börjat ta hjälp av en ventilator för att andas bättre. Instängd i den här skröpliga kroppen mår jag trots allt bra. Jag kommunicerar mycket med mejl och sms. Intellekt, hörsel, syn och alla andra sinnen är som förr. Och humöret är oftast på topp.

Välkommen in med din ansökan!