Utb.bidr i Ekologi, inr Växtekol och systematik

Placering
Ekologiska institutionen, avdelningen för växtekologi och systematik, naturvetenskaplig fakultet.

Parallell ekotypbildning i höskallra?

Arbetsbeskrivning:
Det skandinaviska floraområdet innehåller få unika växtarter som inte förekommer någon annanstans i världen. Däremot är det vanligt att vittspridda arter som förekommer i området utvecklat ekotyper, genetiskt bestämda former som är anpassade till specifika miljöer, men som är fullt korsbara med andra ekotyper inom arten. Många forskare menar att ekotyper av liknande utseende uppkommer oberoende av varandra under likartade selektionstryck. Det finns ytterst få studier som behandlat denna frågeställning med molekylärgenetiska metoder. Detta projekt går ut på att beskriva ekotyp-differentiering inom den halvparasitiska växten höskallra, Rhinanthus serotinus. En förmodat ursprunglig form av höskallra, höstskallra ssp. serotinus är vanlig på öppna gräsmarker, men har utvecklat specialiserade ekotyper inom området, bl a den tidigblommande, fågreniga äkta höskallran (ssp. vernalis) som är bunden till slåtterängar och den senblommande, fågreniga Öselskallran "R. osiliensis" som är bunden till kalkkärr på Gotland och Ösel. Projektet kommer att läggas upp så att uppkomsten av äkta höskallra och Öselskallra kan spåras i detalj. Två alternativa hypoteser kommer att undersökas: (a) parallell utveckling av snarlika ekotyper till följd av ett likartat selektionstryck i olika områden, eller (b) ett unikt ursprung för vardera ekotypen följt av spridning till det område formen idag har runt Östersjön. Hypoteserna testas genom att studera variabla s k mikrosatellitloci i kärngenomet. Dessa markörer finns redan utvecklade för höskallra. I den mån det går att odla arten kan projektet utvidgas till att även omfatta andra aspekter, t ex graden av anpassning till den eller de värdväxter som höskallra parasiterar på i de olika miljöerna. De specialiserade formerna av höskallra är sällsynta eller på tillbakagång, och projektets resultat kan användas direkt för praktiskt bevarande- och naturvårdsarbete.

Kvalifikationer:
Fil.kand-examen eller motsvarande i biologi eller liknande ämne. Godkänd påbyggnadskurs och godkänt examensarbete i relevant ämne inom systematisk botanik, växtekologi, genetik, eller angränsande ämnesområden. Särskild vikt kommer att fästas vid erfarenheter av fältarbete, god floristisk kunskap, intresse för bevarandebiologi samt vana och intresse av att arbeta med molekylärbiologiska metoder. Arbetet omfattar insamling av material från naturliga populationer, varför sökanden bör ha körkort. Goda kunskaper i engelska är en fördel.

Övrig information
Bestämmelser om utbildningsbidrag för doktorander finns i SFS 1995:938 samt 1998:81. Bestämmelser om doktorandanställningar finns i HF 5 kap 1-7 samt SFS 1998:80.
Utbildningsbidrag får lämnas till den som antas eller redan har antagits till forskarutbildning. Urvalet av behöriga sökande skall göras med hänsyn till förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Förutom skyldighet att ägna sig åt utbildning på forskarnivå får innehavaren, dock i begränsad omfattning, arbeta med utbildning och administration enligt särskilda bestämmelser i förordningen.
Naturvetenskapliga fakulteten eftersträvar en jämn könsfördelning inom forskarutbildningen och ser därför gärna att såväl män som kvinnor söker denna befattning.